Hirka växer upp utan svans i en
värld där alla andra har svans. Hennes pappa har berättat för henne att vargen
tog hennes svans när hon var liten. Även fast hennes svans försvunnit av
naturliga orsaker känner hon sig ändå annorlunda. Hon är alltid den svanslösa, den annorlunda, den som saknar något alla andra har. När Hirka är femton vintrar får hon veta
att hennes pappa inte varit helt sanningsenlig. Det är snart dags för Riten då
Hirka ska bli vuxen, men hon kan inte famna även fast alla andra kan det. Hon
får veta att det inte var någon varg som tog Hirkas svans trots ärret hon har
där svansen borde suttit. Hirka har aldrig haft någon svans, det var pappan som
gjorde ärret med sin kniv för att dölja att Hirka var svanslös efter att han
hittat henne som bebis. Pappan är alltså inte heller hennes riktiga pappa. Hirka
är ett odinsbarn, ett svanslöst odjur från en annan värld. En varelse som bara
bär med sig dåliga saker, ett odinsbarn som drar otur, röta och död över allt i
dess närhet. När Hirkas pappa sedan dör står hon plötsligt helt ensam och bär
samtidigt på en hemlighet som absolut inte får komma ut.
Rime och Hirka har växt upp
tillsammans och han har alltid haft sin framtid klar för sig. Hans mormor är
medlem i Rådet och det är även Rimes öde. Han ska så småningom också ta sin plats i Rådet. Medlemmarna i Rådet är mäktiga och de
agerar på uppdrag av den ännu mäktigare Siaren. Men Rime vill inte göra det som förutbestämts, han litar
inte på rådet och han vill inte vara en del av dess falska spel. Han vill vara
krigare och kämpa för det han själv tror på istället.
Tillsammans med Rime kan Hirka
känna kraften, den kraft hon inte får tag i på egen hand, och han lovar att han
ska hjälpa henne under Riten. Men under Riten förändras allt. Livet blir sig
inte likt för varken Hirka eller Rime och i landet sprids rykten och
oroligheter. Krig hotar att bryta ut och gamla maktkamper kommer upp till ytan
igen.
Boken är första delen i en trilogi
och fortsätter med ”Röta” och ”Kraften”.
/Skolbibliotekarie-Josefine
