"En enda gnista" av Jodi Picoult

Vi befinner oss i Mississippi, USA, och på delstatens enda abortklinik har en man med ett skjutvapen tagit gisslan. Utanför samlas polis och journalister tillsammans med de abortaktivister som alltid står och bevakar klinikens ingång med plakat och arga röster som ropar ”Mördare!” till kvinnorna som går in på kliniken. Gisslanförhandlaren Hugh har telefonkontakt med mannen på kliniken och försöker så gott han kan få honom att släppa sin gisslan innan fler människoliv går till spillo.

Boken börjar klockan fem på eftermiddagen när gisslan redan befunnit sig på kliniken i flera timmar, och sedan får vi i omvänd kronologisk ordning veta bakgrunden till händelsen bak till klockan åtta på morgonen. Vi vet alltså redan från början att en gisslan finns inne på kliniken. Vi vet att mannen med vapnet heter George Goddard och har en dotter som varit på kliniken för att genomgå en abort. Vi vet att minst en person är död. Timme för timme får vi även veta vilka händelser som ledde fram till denna hemska situation.

En av personerna som befinner sig inne på kliniken är Hughs tonåriga dotter Wren. Egentligen borde Hugh inte alls förhandla om gisslan då han har personligt intresse i situationen, men han kan inte förmå sig till att inte göra det. Trots att han vet så säger han inte något till sin chef. Även Joy som känt sig tvungen att abortera sitt barn eftersom hon aldrig skulle ha råd att ta hand om en baby finns inne på kliniken. Där befinner sig också abortaktivisten Janine som är under cover med syfte att försöka sätta dit personalen, den gravida sjuksköterskan Izzy som är helt övertygad om att det aldrig kommer att funka med hennes pojkvän på grund av deras helt olika ekonomiska bakgrund och Dr Ward som trots att han är djupt troende vigt sitt liv åt att hjälpa kvinnor att få bestämma över sin egen kropp trots mordhot och våldsamheter från abortaktivister över hela landet.

Boken ger en inblick i ett USA där det finns delstater som ser ett embryo som en individ redan vid befruktningen varför en 17-åring som desperat gjort abort med hjälp av piller hemma kan bli dömd för mord och fängelse i 20 år. Ett USA där en dotters abort kan leda till att en man skjuter sig in på en abortklinik ute efter hämnd. Ett USA där kvinnans rätt till sin egen kropp inte är självklar.

/Skolbibliotekarie-Josefine

Julkalender 2019: Lucka 14

14.

Min tur nu
On the come up

av Angie Thomas

Briannas allra högsta dröm är att bli rappare. Hennes pappa var en riktig hip hop-legend och dog när hon var liten så nu bor Bri med sin mamma och sin bror Trey. Familjen har det tufft och kylen ekar ofta tom och huset är kallt. Bri känner att hon måste lyckas. Hon måste uppfylla sin dröm, bli en framgångsrik rappare, tjäna en massa pengar och hjälpa sin familj. Hennes första låt blir viral av fel anledningar och hon märker snart att det är svårt att vara sig själv i rap-världen. Särskilt när det känns som att hela ens liv rasar.

"That's not what happened" av Kody Keplinger

Det har gått tre år sedan skolskjutningen på Virgil County High School, tre år sedan Lees bästa kompis Sarah sköts till döds. Lee försöker gå vidare men det är så mycket som påminner om det som hände. Hela tiden. Årsdagen är alltid den värsta. På årsdagen söker hon och fyra andra överlevare som var på plats när det hände tröst hos varandra. De går inte till skolan. De försöker göra det bästa av dagen och finnas där för varandra. Det är Ashley som sitter i rullstol efter skolskjutningen, Denny som är blind och hörde sina bästa vänner dödas, Eden som befann sig i samma klassrum som sin kusin och såg henne bli skjuten till döds, Miles som kastade sig ovanpå Ashley framför mördaren och Kellie som befann sig på samma toalett som Lee och Sarah. Efter skolskjutningen lämnade Kellie staden på grund av anklagelser och påhopp från resten av samhället, men de andra finns kvar.

Lee vet dock något som ingen annan vet, något som skulle ha stor betydelse om det kom ut. Lee klarar inte av att vara ensam om sanningen, hon vill att alla ska få veta vad som egentligen hände. Historien om att Sarah dog som en martyr och försvarade sin tro in i döden har spridits över samhället och alla ser henne i ett helgonlikt skimmer. Ett halsband med ett kors hittades i badrummet där Lee, Sarah och Kellie befann sig och alla utgår från att det var Sarahs. Men Lee vet att det inte var hennes. Lee vet att hon aldrig hade det på sig. Och hon vet att Sarah inte sa något om varken Gud eller Jesus. Det enda hon gjorde när mördaren kom in i badrummet var att stå tyst ovanpå en toalett i ett bås tillsammans med Lee och hålla henne i handen allt vad hon orkade. Lee vet inte vad som skulle hända om detta kom ut men hon vet att det inte skulle tas emot väl, varken av samhället, kyrkan eller Sarahs föräldrar. Det var korshalsbandet som fick Kellie och hennes familj att lämna stan, invånarna att bli så arga och upprörda, eftersom Kellie påstod att det upphittade halsbandet var hennes.

Lee inser även att det inte bara är hennes berättelse som ingen känner till. Flera av de andra överlevande har inte heller fått berätta sina versioner av vad som hände. De har inte fått ge sitt perspektiv och dela sina tankar. Det känns inte rätt. Lee vill att en så sann bild av händelsen som möjligt ska komma ut, särskilt nu när de som är de sista överlevande snart ska lämna skolan. Snart kommer ingen på skolan veta hur det egentligen var, vad som egentligen hände. Lee bestämmer sig för att försöka få alla överlevande, inklusive Kellie, att skriva om vad som hände genom deras ögon. Det visar sig dock bli svårare än hon tänkt.

Är det värt att sträva efter sanningen även fast människor såras på vägen? Är det värt att jaga sanning och samtidigt offra sina vänner? Och finns det bara en sanning?

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Grymheten" av Scott Bergstrom

Gwendolyns mamma dog när hon var liten och hon har vuxit upp på en massa ställen i världen eftersom hennes styvpappa, som hon ser som sin riktiga pappa, är diplomat och har sin arbetsplats just över hela världen. Hon har lärt sig att tala flera språk flytande men är amerikan innerst inne. Nu är Gwendolyn 17 år och de är tillbaka i USA och bor i New York. Gwendolyn går i en fin och prestigefylld privatskola och har lite svårt att passa in. Hon känner många gånger att hon är en outsider som varit med om mycket hennes klasskamrater inte har och kan ibland på lektionerna, utan att hon märker det själv, plötsligt börja prata till exempel franska vilket gör att de andra i skolan tror att hon tycker hon är coolare än dem och ser ner på dem.

När pappan försvinner under en tjänsteresa förändras Gwendolyns hyfsat stillsamma, men rätt tråkiga, liv totalt. Deras lägenhet blir genomsökt men Gwendolyn lyckas behålla boken ”1984” av George Orwell som visar sig innehålla en kod. Hon bestämmer sig för att ta saken i egna händer när FBI bestämmer sig för att sluta leta efter pappan. De ledtrådar hon lyckats skrapa ihop tillsammans med sin kompis Terrance leder till Paris och det är alltså dit Gwendolyn, med falsk identitet, beger sig. Det visar sig även att pappans arbete inte alls bara gått ut på att i princip bara sitta och vända papper som Gwendolyn trott. Hans arbete var, och är, mycket farligare och mer riskfyllt än så då han jobbar för CIA.

I Paris möts Gwendolyn av en kvinna som kallar sig Yael och som ska hjälpa henne att få de kunskaper som krävs i den värld av våld, lönnmördare och spioner hon plötsligt hamnat i. Gwendolyn måste lära sig att försvara sig, hantera vapen och att agera lika grymt och hänsynslöst som de som fått tag i hennes pappa. Snart är hon indragen i den härva av vapensmuggling och trafficking där pappan är en av brickorna i spelet, ett spel som är mycket större och farligare än hon någonsin kunnat ana.

/Skolbibliotekarie-Josefine