"Döden är inget skämt" av Karl Modig

Josef är 19 år och bor med sin äldre syster Natascha i en lägenhet i Stockholm. Tidigare bodde även deras storebror Alexander där, Alexander som Josef alltid såg upp till, Alexander som alltid gick all-in, Alexander som hade nära till tårarna. Nu finns inte Alexander mer. Alexander tog livet av sig och Josef klandrar sig själv. Det var han som såg Alexander sist och han tycker att han borde ha förstått, förstått att något var fel. Nu orkar Natasha inte resa sig ur sängen mer och hon ligger bara där närmast apatisk medan Josef försöker få livet och ekonomin att gå ihop när Natascha inte går till jobbet och han inte har någon egentlig inkomst.

Josef driver mest runt och skriver skämt och gör gig som ståuppkomiker på open mic-kvällar. Detta ger sällan något betalt mer än genom drinkar eller öl i baren som Josef dock mer än gärna tar emot. Han tillbringar många kvällar på krogen och tyvärr även många morgnar hemma hos tjejer han knappt vet namnet på. Han har också ett något komplicerat förhållande till sitt ex Claudia, och till tjejer i allmänhet. Han kör gärna den skämtsamma jargongen, som är ett sätt att fly från allt det jobbiga, och verkar inte ta särskilt allvarligt på något.

För att få ordning på tillvaron tar Josef jobb som resurs på en skola för att hjälpa en 7-årig tjej som är utåtagerande och har det lite jobbigt. Josef har ingen aning om hur han ska bete sig och han är inte den bästa på att agera ansvarsfull vuxen men han växer med uppgiften. Samtidigt verkar Natascha litegrann vakna upp ur sin dvala och livet kan kanske gå vidare ändå. Kanske kan Josef sluta skämta bort det allvarliga, kanske kan han acceptera vad som hänt.

/Skolbibliotekarie-Josefine