onsdag 24 februari 2016

"Skärvor av minnen" av Laurie Halse Anderson


18-åriga Hayley har under de senaste fem åren åkt runt genom USA i pappans lastbil utan någon fast punkt i tillvaron. Hon har inte kunnat rota sig på något sätt, inte kunnat gå i skolan och inte kunnat skaffa vänner. Den enda hon har haft är sin pappa och det är också han som fungerat som hennes lärare då han främst lärt Hayley en massa om hans favoritämne historia. Hayleys mamma är död och hennes pappa har varit soldat och stridit både i Afghanistan och Irak. Pappan försöker varje dag fly från sina minnen från krigen, minnen som ständigt plågar honom. Minnen av hur han såg kroppar sprängas i luften och människor dö, både fiender, civilbefolkning och egna vänner. Han får flashbacks och anfall till och från, så Hayley går hela tiden som på nålar och vet aldrig riktigt vilket humör pappan är på och vad som väntar henne. Han kan får för sig att gå lös på inredningen hemma eftersom han inbillar sig att han kämpar mot en fiende och han kan sätta sig i bilen och bara köra, köra och köra. Pappan borde få medicinsk vård, men han vill inte veta av sådant. Han har gått till psykologer i omgångar men vill inte ha med varken dem eller några piller att göra.

De senaste åren har alltså Hayley och pappan flyttat runt och mer eller mindre bott i pappans lastbil, men nu är tanken att de ska stanna på en plats och rota sig. De ska bo i Hayleys farmors gamla hus i den stad Hayley växte upp i och hon ska få chans att gå klart skolan och leva ett normalt liv. Hennes pappa lovar att han ska skärpa sig, försöka behålla sitt jobb och få det till att funka. Men det är inte så lätt för någon av dem nu när de varit borta från det normala livet så länge. De vet inte riktigt hur man gör längre. Det är inte heller så att pappans problem blir lättare bara för att de bor i ett hus på ett och samma ställe. Hayley vet fortfarande aldrig riktigt var hon har honom, om han går upp på morgonen, om det finns någon mat hemma, om han får några oförutsedda anfall. Hon får ta mycket ansvar hemma och vara som en förälder åt sin egen pappa.

I skolan försöker Hayley anpassa sig så gott det går. Det är inte helt lätt. Hon har missat en massa i undervisningen under de år då pappan var hennes enda lärare, och hon har även tappat en hel del socialt. Hayley gör sitt bästa för att försöka hålla distans till människor i sin närhet men blir ändå kompis med Gracie som bor längre ner på gatan och kommer med muffins och tonfisk- och nudelgryta när Hayley och hennes pappa precis flyttat in. Plötsligt har hon fått sin första riktiga vän vilket gör livet lite mer uthärdligt. I deras nya gäng ingår även Gracies pojkvän och deras kompis Finn som är redaktör för skoltidningen. Men Hayley är alltså avig och inte så lätt att ha att göra med. Hon går runt med en skyddande mur runt om sig och har bestämt att ingen ska få tränga sig igenom, ingen ska få veta något om hur hon har det hemma med sin pappa och hur de har haft det med sitt kringflackande liv. Finn är den som kämpar för det hårdast, att komma innanför Hayleys skyddande skal för att lära känna Hayley under ytan.

Hayley måste hela tiden smussla och ljuga så att ingen förstår hur det egentligen är ställt hemma, så att ingen kommer åt sanningen. Hayleys studievägledare vill ha tag i pappan och prata om hennes oroväckande betyg, men Hayley kan inte vara säker på att pappan kan hantera det så hon försöker dra ut på det så länge som möjligt. I skolan vill de även att pappan ska komma på veterandagen men Hayley försöker stoppa honom. Och första gången Finn träffar hennes pappa hotar han honom med en yxa. Så Hayleys liv är inte helt lätt. 

/Skolbibliotekarie-Josefine

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar