"Första hösten: blå gryning" av E.P. Uggla

 

Metalliskt blå blommor börjar dyka upp överallt och sprider sig snabbt. De tränger upp ur trottoarer och slår ut skördar. Ingen vet var de kom ifrån och inte heller hur spridningen ska stoppas. Är blommorna farliga? Går det att dricka den blå mjölken som kommer från kor som ätit blommorna? Vilka åtgärder ska vidtas? Paniken sprider sig i medierna, men ingen vet egentligen särskilt mycket om vad det är som händer.

Lisen är forskare på Livsmedelsverket och är den första som upptäcker att det är något konstigt med blommorna. De förökar sig på ett sätt som borde vara biologiskt omöjligt. Blommorna sprider något som är svårt att säga vad det är, något som verkar kunna smitta människor. Detta något visar sig vanligtvis först i och med att melaninet försvinner ur ögonen, och när Lisen upptäcker att hon blivit smittad märker hon också att hon är en del i en plan som hon inte hade vetskap om. En plan som innebär att hon nu är ett forskningsobjekt.

Lisens lillasyster Charly, som hon tagit hand om sedan familjen var med om en bilolycka, har det tufft i skolan. Charly ser sig som pojke och hen har det väldigt tufft i skolan med fysisk mobbing och elaka ord. Hen har fullt upp med att ta sig igenom skoldagarna och känner inte att det där med de blå blommorna är så himla viktigt. Men när det avslöjas att blommorna är farliga, livsfarliga rentav, och paniken utbryter på riktigt befinner sig Charly i Malmö långt från Lisen i Stockholm dit hen åkt för att hälsa på deras mamma på ett vårdhem utan Lisens vetskap.

Fler och fler i befolkningen smittas och skyddsutrustning i form av overaller och andningsmasker blir hårdvaluta. Att andas in partiklar från de blå blommorna är livsfarligt. Samtidigt försöker Charly ta sig tillbaka till Stockholm trots att hela samhället vänts upp och ner, ingenting funkar och inga tåg går. Lisen försöker i sin tur ta sig ur det som hon känner är en fångenskap där hon ska genomgå tester som hon inte alls gett sitt godkännande till.

Om du fått nog av allt vad pandemier och smittor heter är detta inte en bok som är lämplig att läsa just nu, annars är det en intressant skildring av vad som kan hända när en biologisk smitta sprider sig i samhället samtidigt som paniken sprider sig i ännu större takt.

Del två i serien heter ”Röd skymning”.

/Skolbibliotekarie-Josefine

"I hope you get this message" av Farah Naz Rishi

Jorden har blivit kontaktad av en tidigare okänd planet vid namn Alma där det uppenbarligen finns intelligent liv. På denna planet förs en diskussion om vad som ska göras med Jorden. Ska de utrota invånarna? Ska de göra sig av med hela planeten? Ska Jorden få en chans till? Människorna har ju ställt till det rätt rejält på Jorden. De tar inte hand om dess resurser, de misshandlar både planeten och varandra på olika sätt. Egentligen vore det inte mer än rätt att göra sig av med dem, men samtidigt förtjänar väl alla en andra chans?

På Jorden sprider nyhetsbyråerna att man nu har sju dagar på sig innan Alma fattar sitt beslut. Sju dagar innan Jorden potentiellt går under. Sju dagar att göra allt man någonsin velat och rätta till de misstag man begått. Jesse är övertygad om att allt bara är en komplott från regeringens sida, när de sju dagarna gått kommer allt återgå till normalt igen. Men han ser ändå alla andras rädsla som ett sätt att tjäna pengar. Med hjälp av en maskin som hans nu döda pappa byggt i deras skjul övertygar han människor om att han kan skicka meddelanden till Alma vilket folk är beredda att betala för. Jesse tycker inte det känns helt okej att lura dessa människor, men han och hans mamma är verkligen i behov av pengarna.

Adeem bor med sin mamma och pappa och ägnar mycket tid åt amatörradio. Hans syster lämnade familjen för två år sedan efter att hon kommit ut som homosexuell och Adeem har aldrig riktigt förlåtit henne. Men kanske är det nu det måste förlåtas om det ska förlåtas alls? Han träffar på Cate som växt upp med sin psykiskt sjuka mamma. Cate är på jakt efter sin pappa som hon aldrig träffat, en pappa som hennes mamma berättat oftast mindre sanna berättelser om. Det visar sig att de är på väg åt samma håll och tar sällskap i Adeems bil. Det är dock lättare sagt än gjort att ta sig någonstans när orterna längs vägen ligger övergivna, bensinstationerna är länsade och inga samhällsfunktioner fungerar som de ska. Kommer de hinna hitta sina nära? Och är det verkligen slutet för Jorden som närmar sig?

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Slutet" av Mats Strandberg

Den 27 maj kommer nyheten som sprider skräck, sorg och rädsla över hela världen. Nyheten som får allt att förändras. Nyheten om att allt ska ta slut. Väldigt snart. Kometen Foxworth är på väg mot jorden och den kommer att träffa och förinta allt i sin väg. Åtta miljarder människors liv kommer att ta slut samtidigt. Snart kommer en ännu mer exakt tidpunkt. 16 september kl. 04.12 svensk tid kommer kometen att komma in i jordens atmosfär och göra luften tio gånger varmare än solens yta. Det finns inget sätt att stoppa den på, den är alldeles för stor. Det gäller bara att acceptera.

När nyheten kommer känner Simon att han bara vill vara med sin flickvän Tilda. Tilda betyder allt för honom, det är henne han vill vara med den sista tiden. Men Tilda verkar inte riktigt tycka likadant. Hon vill ta vara på den sista tiden, leva livet fullt ut. I detta finns det ingen plats för Simon och hon gör slut. Simon spenderar stora delar av sommaren med att festa och supa, det är ingen som bryr sig längre. Han vill inte tänka och känna efter. Hans mamma Judette flyttar tillbaka till lägenheten där mamma Sonja bor trots att de bestämt sig för skilsmässa för att familjen ska kunna vara nära varandra den sista tiden. Men Simon är aldrig hemma. Snart flyttar även Simons halvsyster Emma in, Emma som väntar ett barn som aldrig kommer att hinna födas men som hon ändå planerar en framtid för som om allt vore som vanligt.

Lucinda har cancer och har länge förberett sig på tanken att hon ska dö, att allt ska ta slut. Nu känns det nästan lite skönt. Hon kommer inte att missa något. Allt kommer att ta slut samtidigt. Sedan hon blev sjuk har Lucinda isolerat sig mer och mer och nu går hon aldrig ut. Hon är bara hemma i huset med pappa och lillasyster Miranda. Hon orkar inte med alla gamla kompisar och deras prat om att hon är modig och stark och att hon ska kämpa. Hon orkar inte med Tilda som en gång var hennes allra bästa vän. Tilda som sista tiden blivit alltmer förändrad, som gått från att vara en perfektionistisk simmare med höga ambitioner till en skugga av sig själv med glasartad blick och droger i kroppen. 

Samhället raserar mer och mer. Polisen har inga resurser och kan inte utreda brott, sjukhusens är knappa och hyllorna i matbutikerna gapar tomma. Allsvenskans sista del kommer inte att hinna spelas och därför avgörs alltihop i en turnering. Under matchkvällarna är det kaos på stan och en sådan kväll försvinner Tilda. Simon var den sista som pratade med henne och snart svarar inga kompisar på hans meddelanden. Han stämplas som den skyldige i sociala medier. Desperat försöker han att rentvå sig själv men det lyckas inte. Stämpeln sitter kvar.

Vad händer med ett samhälle när ett slut finns? Hur funkar det? Funkar det alls? Vad skulle du göra? Vilka skulle du tillbringa den sista tiden med? En fin och tänkvärd postapokalyptisk bok som stannar kvar i tankarna.

/Skolbibliotekarie-Josefine