"Nykomlingen" av Tracy Chevalier

Denna bok är en nytolkning av William Shakespeares ”Othello” som här förflyttats till en skolgård utanför Washington på 1970-talet. Osei i är nyinflyttad diplomatson och han har flyttat en hel del i sitt elvaåriga liv. Detta är hans sjätte skola och på varje nytt ställe har han fått känna på hur det är att vara annorlunda och därmed behandlas olika mer eller mindre medvetet av kompisar, lärare och andra vuxna. Familjen är ursprungligen från Ghana och även här är han den enda svarta eleven på skolan.

Osei har utifrån erfarenhet utarbetat en taktik för hur han ska hantera första dagen på en ny skola. Nu är det bara någon månad kvar innan mellanstadiets slut när eleverna ska börja på en ny skola. Alla hierarkier och roller är nästintill huggna i sten. Osei får nästan direkt kontakt med Dee, den populäraste tjejen på skolan, som omedelbart dras till honom. Hon visar honom runt och erbjuder sig att byta sitt Snobben-pennfodral mot hans systers rosa med jordgubbar som Osei var tvungen att ta med när han inte hittade sitt eget.

Ian ser på håll hur Oseis och Dees relation utvecklas och han tycker inte om det. Han har sin självklara roll i skolan och kan genom manipulation och hot styra och ställa lite som han vill. Han är skolgårdens kung. Oseis uppdykande stör litegrann. Redan första dagen har han nästlat sig in hos Dee och även killarna ser med beundran på honom. Detta måste få ett stopp. Till sin hjälp tar Ian sin kompis Rod (som är mer hans hantlangare än hans kompis) och hans något motvilliga flickvän Mimi som även är Dees bästa kompis. Snart utarbetar Ian en plan där jordgubbspennfodralet får en viktig roll och som ska få maktstrukturerna att återgå till de vanliga igen.

Efter en dag är allt förändrat men det blir inte riktigt som Ian tänkt sig. Denna bok går utmärkt att läsa utan att ha koll på ”Othello” men ger ännu mer om du faktiskt vet något om originalpjäsen och kan jämföra dem.

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Every last word" av Tamara Ireland Stone

Samantha tillhör ett av skolans populäraste gäng, tjejgänget hon växt upp med. De har alltid varit bästa kompisar, ända sedan förskolan. Men det finns en sak som Sam inte kan berätta för de andra. Hon lider av psykisk ohälsa och är diagnosticerad med Purely obsessional OCD vilket innebär att hennes hjärna hela tiden maler mörka och oroliga tankar utan något stopp. Hon har en särskild grej för talet 3 och parkerar aldrig bilen utan att odometern står på 3, simmar alltid på bana 3 när hon tränar och måste klicka på hissknappar och bläckpennor tre gånger.

Sams liv är en ständig kamp mot tankarna. Hon har fått medicin utskriven som hon tar och hon träffar en psykiatriker en gång i veckan men hon vill allra helst bara vara normal. Hon är rädd för hur hennes kompisar skulle reagera om de fick veta, de som kan få ett mindre utbrott om någon äter fel grejer till lunch, har fel outfit eller råkar bli kär i en kille som inte är cool nog.

När Sam träffar Caroline, en tjej som tydligen alltid haft sitt skåp nära Sams utan att hon lagt märke till henne, får hon se hur en vän faktiskt kan och ska vara. Caroline klär sig inte i de senaste kläderna och sminkar sig knappt, och hon bryr sig absolut inte om ifall Sam är ”rätt” eller inte. Hon kan helt enkelt vara sig själv. Caroline tar med Sam ner i en hemlig källarlokal bakom skolans teaterscen där Poet’s Corner ligger. Där träffas ett gäng elever varje måndag och torsdag för att läsa upp sin poesi för varandra och ta del av gemenskapen. Väggarna i rummet är fulla med upplimmad poesi skrivna på allt från sidor utrivna ur anteckningsblock till servetter och snabbmatskartonger. I Poet’s Corner hittar Sam en trygg plats där hon känner sig hemma. Hon upptäcker sin kärlek till ord och poesins sätt att hjälpa henne att få koll på sina tankar, något som bara simningen kunnat hjälpa henne med tidigare. Hon upptäcker även att hon direkt känner sig trygg i gruppen där ingen bedöms utan alla accepteras som den de är. Gitarrkillen AJ fångar särskilt Sams uppmärksamhet när han spelar en egenskriven sång första gången hon är där och hon blir helt såld.

Sam känner sig normal för första gången på länge, hon känner sig som sig själv, som den person hon vill vara. Men hon vet inte vad hon ska säga till sina tjejkompisar. Vad skulle de säga om de fick veta att hon börjat skriva poesi? Vad skulle de tycka om den osminkade Caroline med sina flanellskjortor? Och vad skulle de tänka om Sam om hon avslöjade att hon kanske börjar bli kär i AJ? Sam vet precis vad de skulle tycka och tänka och hon vet innerst inne att hon borde strunta i dem och fortsätta sitt liv utan dem. Men vem är hon egentligen utan gänget som hon alltid umgåtts med? Vem ska hon sitta med på lunchen? Är hon beredd att ge upp hela deras historia tillsammans, allt kul de hittat på unde ruppväxten?

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Stora små lögner" av Liane Moriarty

Efter otaliga försök att komma undan sitt förflutna känner den unga ensamstående mamman Jane att hon äntligen hittat hem då hon flyttar till den välbärgade australiensiska kuststaden Pirriwee tillsammans med sin son Ziggy, som föddes efter att hon blivit våldtagen av en okänd, våldsam men karismatisk, gärningsman. Men hur hon än försöker lyckas hon inte springa ifrån sina traumatiserande upplevelser. När Jane lämnar av Ziggy vid hans nya skola träffar hon Madeline och Celeste som har barn i samma årskull, och de tre blir snart nära vänner. Madeline och Celeste verkar leva till synes perfekta liv, med lysande karriärer och kärleksfulla äktenskap. Men det ingen av dem ser är de andras hemligheter…

Madeline tampas med den växande klyftan mellan henne och hennes äldsta dotter Abigail, som helst av allt vill flytta till sin pappa, och hans nya yngre fru, yogainstruktören Bonnie. Till råga på allt får Madeline reda på att Abigail auktionerat ut sin oskuld till förmån för Amnesty International, och hon känner att hon inte når fram till sin dotter såsom hon brukade.

Bakom Celestes perfekta yta bleknar blåmärken efter slagen från hennes man Perry. Men de älskar ju varandra: hon älskar honom och han avgudar henne, och han är en fantastisk pappa till deras tvillingsöner Max och Josh. Perry skulle ju aldrig vara våldsam inför barnen, och är det inte så att Celeste behöver hans slag? Kanske GILLAR hon det? Men när det visar sig att sönerna trots allt inte är så skonade från den våldsamma hemmiljön som hon först trott inser Celeste att hon måste agera för att skydda sina barn.

Samtidigt måste Jane hantera anklagelserna om att Ziggy skulle ha tagit strypgrepp på den jämnåriga flickan Amabella, något som han förnekar. Trots att Jane har svårt att föreställa sig att hennes son skulle vara kapabel att mobba andra barn kan hon inte sluta tänka på Ziggys far. När Amabella fortsätter att peka ut Ziggy sprids misstänksamheten mot honom och Jane, och Jane måste till sin förskräckelse inse möjligheten att faderns våldsamma drag kanske träder fram även hos sonen.

Boken har gett upphov till den flerfaldigt prisbelönade HBO-serien ”Big little lies”, med bland annat Nicole Kidman, Reese Witherspoon, Shailene Woodley och vår egen Alexander Skarsgård i huvudrollerna. Såväl serien som boken är ett beroendeframkallande måste om man gillar att hållas på helspänn och att genom hela storyn förvånas över avslöjandet av nya detaljer som omkullkastar allt man trodde att man visste.

/VFU-Hanna