Julkalender 2019: Lucka 1

1.

Hästpojkarna
av Johan Ehn

Anton har precis tagit studenten och jobbar inom hemtjänsten där han träffar den gamle mannen Alexander Kovac som inte pratar och vägrar lämna sitt kök. Alexander börjar kommunicera genom ett stöta med käppen i golvet och snart inser de att de har både kärleken till hästar och sin sexuella läggning gemensamt. Anton bli nyfiken på den gamle mannen och det liv han levt. Vilka är de två unga killarna på bilderna? Vad hade de för relation? Parallellt får vi veta att de två pojkarna växte upp tillsammans och sedan bodde i nazistiskt Berlin där ingen som befann sig utanför normen accepterades. 

"Hästpojkarna" av Johan Ehn

Anton har precis tagit studenten och jobbar nu inom hemtjänsten i väntan på att livet ska börja. Hans nya pojkvän Peter är flera år äldre och verkar ha koll på allt. Han har en snygg, fräsch lägenhet och ett coolt jobb som fotograf där han får åka till Sydafrika för att fotografera. Själv har Anton en sunkig lägenhet och känner sig allt annat än vuxen.

På jobbet träffar han den gamle mannen Alexander Kovac som är nästan 100 år. Alexander pratar inte och han vägrar lämna köket. Anton blir nyfiken på den gamle mannen, särskilt efter att ha hittat foton på två attraktiva unga män och vackra hästar i hans lägenhet. Efter ett tag märker Anton att Alexander försöker kommunicera med honom genom att dunka sin käpp i golvet, ett dunk för ja och två för nej. Anton får veta att Alexander är en av killarna på det gamla fotot och de upptäcker att de har både kärleken till hästar och sin sexuella läggning gemensamt. Men Anton vill veta mer, han vill veta vilket slags liv Alexander Kovac levt. Han vill veta vilken slags relation de unga männen på fotot hade. Han vill veta om Alexander varit tvungen att dölja sin läggning. Med hjälp av sin bästa kompis Matildas farmor som är från gamla Tjeckoslovakien, precis som Alexander, börjar han nysta i ledtrådarna han fått fram.

Samtidigt får vi läsare följa med till 1920-talets Tjeckoslovakien där två pojkar växer upp på ett barnhem med ett alldeles särskilt band mellan sig. De tränar akrobatik med hästar på barnhemmet, rymmer och hamnar på en cirkus. Så småningom flyttar de även till Berlin där nazisterna tar makten och gör allt de kunde för att bli av med personer som avviker från normen. Pojkarna, som nu blivit unga män, gör sitt bästa för att dölja sitt rätta jag och hänger på normbrytande, och förbjudna, klubbar. Besökarna på dessa klubbar lever alla ett farligt liv. Om någon av Hitlers underordnade får nys om klubben och vilka som brukar hålla till där vet ingen vad som händer.

En fin, vacker och sorglig bok med en kärlekshistoria som påminner om att vi aldrig får glömma de fasansfulla saker som genom historien hänt människor som avvikit från normen.

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Hej då, vi ses väl? av Linda Åkerström

Nora bor i Bergvik som är den håligaste av alla hålor. Mardrömmen är att bli kvar där, att aldrig komma därifrån. Det får inte hända. Nu är det första sommaren efter studenten och Nora ska jobba i hemtjänsten. Åtta långa sommarveckor som hon inte alls ser fram emot, trots att hon gick vårdprogrammet på gymnasiet. Hon kommer åtminstone få pengar, och pengar behöver hon till sin lägenhet och för att fylla kylskåpet. Kompisen Sanna, som Nora börjat glida ifrån alltmer, säger på allvar att hon faktiskt gillar att ta hand om människor. Nora har svårt att förstå det där, hon hittar inte sin omhändertagande sida. Allt hon vill göra är att rita, det är det enda som får ordning på kaoset i hennes huvud. Allra helst hade hon velat gå estetiska programmet men mamma påpekade att det där med att rita inte är något som går att försörja sig på. Kanske är det så, kanske finns det ingen framtid där Nora kan försörja sig på sina bilder, kanske borde hon tänka praktiskt. Om hon har tur kan hon ju få förlängt i hemtjänsten.

I Bergvik finns som tur är Leo som är ungefär det enda som är bra med Bergvik. Leo som Nora har känt hela sitt liv och känner nästan bättre än sig själv. Leo som alltid vet vad han ska säga för att få Nora på bra humör. Han bor i en stuga ute i skogen och Nora kommer så ofta som möjligt dit för att äta middag och få känna sig bekväm och totalt som sig själv.

I hemtjänsten träffar Nora på Solan som arbetat där hela sitt liv, Mårten som borde uppträda på scen med sina imitationer istället för i hemtjänstens personalrum och Lisbeth som verkar tyst och inbunden. Bland vårdtagarna finns det både ”lätta och svåra”, och där finns Klara. Klara som bor i en liten stuga med världens finaste trädgård och som är en varm liten tant som hellre bjuder på kaffe och kaka än får hjälp med städningen.

Till en början hatar Nora varje sekund av sina arbetsdagar och förstår inte hur hon ska stå ut en hel sommar. Hon föraktar Solan och alla andra som inte kunnat bryta sig loss, som fastnat på hemtjänsten i Bergvik av alla ställen. Men ju längre sommaren går desto mer märker Nora att hennes nya arbetskamrater kanske inte är så genomskinliga och lättlästa som hon trott och hon får återigen fundera på om det kan vara värt att sluta lyssna på vad alla förnuftiga människor runtomkring säger och istället ta mod till sig och följa sina drömmar. 

/Skolbibliotekarie-Josefine