"Allt jag vet om kärlek" av Katja Timgren

Axel går natur på gymnasiet och ska snart ta studenten. Han är en sådan typisk naturelev, en elev som pluggar hela tiden eftersom det är något naturelever gör. Han är inte så sugen på att gå på fester utan rätt nöjd med att bara umgås med Simon och Tilda som han känt sedan de var fem. Efter studenten ska han plugga vidare till någon form av ingenjör på universitetet i stan.

Petter är en sådan alla kretsar kring, en sådan som är solen medan Axel snarare är Uranus. Det känns som att Petter är en typisk estetelev, en sådan som är vegan, pratar med alla, klär sig i hemstickade tröjor och aldrig är rädd för att säga sin åsikt. Petter går på en annan skola och kommer till Axels skola för att gå samma skrivarkurs som Axel. Simon och Tilda blev väldigt förvånade när Axel valde skrivarkursen, det var nästan så att han själv blev förvånad, istället för någon extra mattekurs eller något annat han skulle ha mer nytta av.

När Axel för första gången pratar med Petter i trappan innan en lektion förändras allt, han blir en annan. En Axel 2.0 som han inte visste att han kunde vara. Han följer efter Petter eftersom han vill träffas igen, han hänger med på en demonstration, han går på fester med esteter och andra han aldrig träffat innan. Snart förstår han också att det där han känner för Petter är något mer en bara en himla bra vänskap, han vill ha något mer.

Men Petter är inte bara den glada solen med ett stort leende. Han har en pappa som han inte vill veta av, som fått honom och hans mamma att flytta fler gånger än han kan hålla räkningen på, och han har ett mörker som kan blossa upp och göra att han inte står ut, som gör att han vill skada sig själv. Axel hör rykten om hur Petter kan vara, hur han kan bli, men förstår inte allvaret förrän han ser det med egna ögon. Men hur ska han veta hur Petter egentligen mår innerst inne när han inte berättar något, när han hela tiden är en solig yta?

/Skolbibliotekarie-Josefine