"Våran hud, vårat blod, våra ben" är
en ny novellsamling av den svenske skräckmästaren Jan Ajvide Lindqvist. I den
har han samlat några av sina absolut mest obehagliga och skrämmande korta
berättelser. Hans tidigare längre böcker som till exempel ”Låt den rätte komma
in” och ”Hanteringen av odöda” är enligt mig riktiga mästerverk i genren, men
just novellformatet är extremt passande för skräckberättelser. Ett av skälen
till att hans skräck blir så trovärdig är att han på ett övertygande sätt
lyckas väva in övernaturliga väsen och varelser från folktron i helt vanliga
vardagliga sammanhang. Vampyrer, zombies, mylingar och till och med den
aggressiva gårdstomten blir helt självklara varelser i hans värld.
Titelberättelsen handlar om en far
och en son som flyttar till ett hus på landet. Sonen vill lära sig att spela piano
eftersom hans döda mamma gjorde det. Efter ett tag börjar sonen spela mystiska
melodislingor som är mer än ljud, de förmedlar känslor till alla som hör dem.
Det visar sig att huset är fyllt av andar, andar som inte vill gott. Snart
talar husets tidigare invånare med de nuvarande och historien blir tydlig.
Denna novell vann pris för bästa novell på ”British fantasy awards” och är
enligt författaren det läskigaste han någonsin skrivit.
I en annan av novellerna får ett
ungt par chansen att verkligen göra sitt livs klipp då de kan köpa ett hus
utanför Stockholm till ett vrakpris. Dock finns det ”speciella omständigheter”
med huset, vilket paret blir varnade för, men eftersom ett husklipp kan vara värt
lite besvär tänker de inte mycket på det. De märker snabbt att det finns ett
skäl till att det sitter ett kraftigt lås på källardörren, och att det inte är
vinden som knackar på dörren mitt i natten.
Jag har alltid älskat och
fascinerats av tanken på att oknytt och varelser från folktron inte har
försvunnit, sedan folk slutade tro på dem i slutet av 1800-talet, utan att de
istället har anpassat sig till det rådande samhället. Detta är verkligen något
som Ajvide Lindqvist lyckas beskriva, särskilt i berättelsen ”Vad mig
tillkommer” som är en berättelse om hur en familj nått framgång och rikedomar till
ett ohyggligt högt pris.
Jag rekommenderar verkligen dessa
noveller. Dock kan det vara en bra idé att läsa dem dagtid, eller i alla
fall inte när du är ensam i ett mörkt hus en sen kväll.
/Bibliotekariestudenten Kristian
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar