Lotta
bor med sina katter i Göteborg och arbetar som svensklärare på Hvitfeldtska
gymnasiet. Hennes före detta man har skaffat en ny familj och sonen Simon har
flyttat hemifrån och ägnar sin tid åt att spela onlinespel
tillsammans med sitt lag med siktet inställt på att bli bäst. Lotta känner att
hennes liv är rätt behagligt ändå. Dagarna flyter på, hon gillar sitt jobb och
att få eleverna engagerade, hon går på olika danspass ibland och träffas i sin
bokcirkel lite då och då.
Men
så börjar saker hända. Hon börjar få konstiga symtom som hon inte riktigt
hittar någon orsak till. Hon svettas konstant, det bara dryper om henne, hon får värk i axlarna, huvudvärk, utslag och svårt att sova. På vårdcentralen konstaterar man
att det är stressrelaterat och skriver ut antidepressiva. Men Lotta känner sig
inte alls stressad och upplever inte att tabeltterna hjälper, hon är övertygad om att det finns en annan orsak.
Samtidigt
börjar även saker och ting att hända på jobbet. Skolan får en ny rektor och
Lotta får stark kritik när hon använder sig av en uppgift där eleverna ska
arbeta med Göteborgskravallerna. Eleverna är även missnöjda med sina betyg och
tycker de är värda mycket högre betyg än hon ger dem. Föräldrarna, som såklart
tror på sina barn, är inte sena att haka på och kritiken växer. För att tysta
de värsta kritikerna höjer Lotta elevernas betyg vilket istället leder till att
hon får Skolinspektionen på halsen.
När
Lotta hör en kollega berätta om en släkting som är allvarligt elöverkänslig och
bor i en stuga i skogen långt från allt vad elektricitet heter sås ett frö i Lotta. Kanske är det vad hon drabbats av? Hemma slänger hon ut så mycket
elektronik hon kan, slutar använda mobilen och försöker undvika elektroniktäta
platser. På jobbet får hon igenom att hennes klassrum ska vara helt
elektricitetfritt och eleverna lämnar snällt mobilerna i skåpen. När Lotta ändå
blir sjukskriven till sist hamnar hon i en karusell med Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen. Hur kan man bli sjukskriven när vården knappt erkänner
elöverkänslighet som en sjukdom? Hur kan Arbetsförmedlingen tro att det kanske
skulle funka att jobba på en mellanstadieskola på 50 procent istället där det
ju finns precis lika mycket elektricitet? Är den enda lösningen att fly ut i
skogen och isolera sig?
Henrik
Bromander har gått på Katedralskolan och har skrivit ett flertal andra böcker
som fått goda recensioner.
/Skolbibliotekarie-Josefine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar