"Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt

Det är New York 1987 och sjukdomen aids är något nytt som ingen vet särskilt mycket om. Man vet inte hur eller varför den sprids, och inte varför det är främst homosexuella män som drabbas. Då man tror att sjukdomen kan spridas bara genom att röra vid en smittad person blir de smittade ensamma och utstötta, och det bidrar ju ytterligare till den negativa bilden av homosexuella då många även såg aids som ett straff för att de levt i synd.

June är 14 år och känner sig allmänt missförstådd. Hennes föräldrar arbetar hela tiden och har ingen tid för varken henne eller hennes syster Greta. Det känns även som att Greta glider ifrån henne alltmer. När de var små var de bästa kompisar men nu verkar de inte ha särskilt mycket gemensamt och umgås nästan aldrig. June har inte heller några riktiga, jämnåriga vänner utan är något av en ensamvarg som gillar att hänga i skogen och fantisera. Den enda person som förstår June är hennes morbror Finn som är en känd konstnär. Han har en lägenhet på Manhattan, målar tavlor och lär June en massa om konst och historia. Han är allt det som June vill ha hos en vän, allt det som kompisarna i skolan inte är. Men Finn drabbas av aids och dör alldeles för tidigt och June känner sig riktigt ensam och övergiven.

June känner att hon blivit lämnad helt ensam med sin sorg, det finns ingen som riktigt förstår henne. Men snart blir hon kontaktad av en man som var på begravningen. June såg honom smyga omkring där, men har ingen större koll på honom mer än så, och mamman vägrar att berätta mer om honom. Det enda mamman säger är att han var Finns specielle vän, och Greta påstår att det var han som dödade Finn. Det visar sig att han heter Toby och vill träffa June. Han sörjer också Finn och June bestämmer sig för att träffa honom i syfte att få någon att dela sorgen med. En vänskap växer fram mellan dem eftersom de två faktiskt har som gemensamt att de älskade samma person över allt annat. De måste dock hålla sin vänskap hemlig eftersom det inte skulle uppskattas särskilt mycket hos Junes familj om de fick veta att hon umgås med den man som sägs ha dödat Finn.

Samtidigt som June försöker bearbeta sin sorg tillsammans med Toby börjar små mysterier och hemligheter i familjen komma upp till ytan. June måste inse att det faktiskt fanns sidor av Finn som hon inte visste något om, och att dessa kanske inte är alltid är sidor som hon vill upptäcka.  

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Golden boy" av Abigail Tarttelin

Max är så gott som perfekt. Det är så han ses av alla i sin omgivning, som den perfekta killen utan brister. Han är smart, snygg och populär. Han har alltid haft det lätt för sig och alltid levt upp till alla, högt ställda, förväntningar på honom. Men han har en hemlighet, en hemlighet som ingen mer än hans familj vet om. Ingen mer än familjen och barndomsvännen Hunter. Hemligheten leder till att han alltid gör slut med sina flickvänner innan det blir för seriöst, innan det går för långt. Max är intersex vilket innebär att han har både kvinnliga och manliga könsdelar. Han föddes intersex och hans föräldrar var tvungna att fatta en mängd beslut kring hans kropp när Max var liten bebis, beslut som får konsekvenser nu. Konsekvenser som ingen hade väntat sig.

Max umgås inte med sin barndomsvän Hunter, en kille som är ett par år äldre och mycket större kroppsmässigt, längre. Men när deras föräldrar har middag hemma hos Max kommer Hunter in på Max rum. Hunter är full och tvingar sig på honom och plötsligt har de gått från att vara barndomsvänner till att bli offer och förövare. Max känner sig äcklig och smutsig medan Hunter inte riktigt fattar att han gjort fel. Han intalar sig istället att Max ville, att han var med på det. Denna ödesdigra kväll förändrar deras liv helt och hållet. Särskilt Max liv tar en oväntad vändning som gör att hans familj blir tvungna att på riktigt diskutera och prata om det som hänt under hans uppväxt gällande intersex-diagnosen, något de inte gjort tidigare. Max vet inte vem han är längre, och knappt vem han vill vara.

Förutom Max perspektiv varvas kapitlen i boken mellan mamma Karen, pappa Steve, brodern Daniel, läkaren Archie och Sylvie som går i Max skola vilket gör att vi får se händelseförloppet från många olika vinklar. Mamman är advokat och strävar ständigt efter att allt ska vara perfekt utåt samtidigt som hon alltid vill det allra bästa för sina barn och många gånger känner sig som en misslyckad förälder. Pappan ger sig in i politiken och har därmed inte så mycket tid för all turbulens i familjen samtidigt som hans åsikter gällande Max och hans kropp går och har gått isär en del under årens lopp. Brodern Daniel är 9 år och utåtagerande då han tycker det är orättvist att Max är den perfekta sonen som ingen skäller eller gnäller på. Archie är läkaren Max går till efter övergreppet och  Sylvie är en tjej som Max börjar få känslor för. Alla dessa personer gör att bilden av vad som händer blir mycket bredare och mer intressant då intersexualitet är ett ovanligt ämne som inte förekommer särskilt ofta i ungdomslitteraturen och behöver ses på från många håll för extra förståelse. 

/Skolbibliotekarie-Josefine 

"Innan jag dör" av Jenny Downham

Tessa är 16 år och har leukemi. Hon vet att hon ska dö. Hon har levt med sjukdomen i flera år och nu börjar hoppet rinna ut. Men Tessa har fullt upp med att leva sitt liv, det finns så himla mycket hon vill hinna med och uppleva innan hon dör. Hon bestämmer sig därför för att göra upp en lista över allt hon ska göra innan det är för sent. Det som står högst upp på listan är att hon vill bli av med oskulden. Att testa droger, köra bil, bryta mot lagen och bara säga ja en hel dag är andra saker som hon punktar upp på sin lista. Tessa är fast besluten att beta av punkterna på sin lista tillsammans med kompisen Zoey, och från början betar de just av punkt för punkt. Men listan görs om, punkter läggs till medan andra bockas av, ju längre tiden går.

Tessa bor med sin pappa som är hemma för att ta hand om henne på heltid och sin lillebror Cal. I huset jämte bor en kille som heter Adam. Adam är varken särskilt snygg eller cool, men de fastnar för varandra och även han hjälper Tessa med avbockningen av punkter på listan. När Zoey blir gravid och bestämmer sig för att behålla barnet lägger Tessa till ännu en punkt; hon vill leva så länge att hon hinner träffa Zoeys barn.

Ju längre tiden går kommer Tessa alltså på mer grejer hon vill uppleva, hon lägger hela tiden till fler punkter på sin lista. Samtidigt tickar ju dock tiden på, hennes tid håller på att ta slut. Givetvis är detta en tung bok då den behandlar ett tungt och allvarligt ämne, men det är inte sådär superdeppigt och jättetungt som man skulle kunna tänka sig. Det är mycket humor i boken och mycket igenkänning i hur det är att vara en tonårstjej med irriterande föräldrar och småsyskon exempelvis. Boken handlar mycket om att ta vara på de bra sakerna i livet, att leva livet fullt ut och göra allt det där man vill. Att ta chansen och verkligen leva sitt liv som man vill innan det är för sent.

På engelska heter boken "Before I die".

/Skolbibliotekarie-Josefine

"Våran hud, vårat blod, våra ben" av John Ajvide Lindqvist

"Våran hud, vårat blod, våra ben" är en ny novellsamling av den svenske skräckmästaren Jan Ajvide Lindqvist. I den har han samlat några av sina absolut mest obehagliga och skrämmande korta berättelser. Hans tidigare längre böcker som till exempel ”Låt den rätte komma in” och ”Hanteringen av odöda” är enligt mig riktiga mästerverk i genren, men just novellformatet är extremt passande för skräckberättelser. Ett av skälen till att hans skräck blir så trovärdig är att han på ett övertygande sätt lyckas väva in övernaturliga väsen och varelser från folktron i helt vanliga vardagliga sammanhang. Vampyrer, zombies, mylingar och till och med den aggressiva gårdstomten blir helt självklara varelser i hans värld.

Titelberättelsen handlar om en far och en son som flyttar till ett hus på landet. Sonen vill lära sig att spela piano eftersom hans döda mamma gjorde det. Efter ett tag börjar sonen spela mystiska melodislingor som är mer än ljud, de förmedlar känslor till alla som hör dem. Det visar sig att huset är fyllt av andar, andar som inte vill gott. Snart talar husets tidigare invånare med de nuvarande och historien blir tydlig. Denna novell vann pris för bästa novell på ”British fantasy awards” och är enligt författaren det läskigaste han någonsin skrivit.

I en annan av novellerna får ett ungt par chansen att verkligen göra sitt livs klipp då de kan köpa ett hus utanför Stockholm till ett vrakpris. Dock finns det ”speciella omständigheter” med huset, vilket paret blir varnade för, men eftersom ett husklipp kan vara värt lite besvär tänker de inte mycket på det. De märker snabbt att det finns ett skäl till att det sitter ett kraftigt lås på källardörren, och att det inte är vinden som knackar på dörren mitt i natten.

Jag har alltid älskat och fascinerats av tanken på att oknytt och varelser från folktron inte har försvunnit, sedan folk slutade tro på dem i slutet av 1800-talet, utan att de istället har anpassat sig till det rådande samhället. Detta är verkligen något som Ajvide Lindqvist lyckas beskriva, särskilt i berättelsen ”Vad mig tillkommer” som är en berättelse om hur en familj nått framgång och rikedomar till ett ohyggligt högt pris.

Jag rekommenderar verkligen dessa noveller. Dock kan det vara en bra idé att läsa dem dagtid, eller i alla fall inte när du är ensam i ett mörkt hus en sen kväll.

/Bibliotekariestudenten Kristian

Skolbibliotekariens lästa böcker: mars

Jag vet allt det här: en internmedicinsk roman av Annika Paldanius

One man guy av Michael Barakiva

En droppe midnatt av Jason Timbuktu Diakité

Ibland mår jag inte så bra av Therése Lindgren

How they met and other stories av David Levithan

Georgia peaches and other forbidden fruit av Jaye Robin Brown 

Kvinnan på tåget av Paula Hawkins

Wink, Poppy, Midnight av April Genevieve Tucholke

Grejen med verb: grammatik som du aldrig har sett den förut av Sara Lövestam

Grejen med substantiv och pronomen av Sara Lövestam

"One man guy" av Michael Barakiva

När Aleks föräldrar tar med honom och hans bror Nik ut på restaurang, den restaurang han tjatat om längelänge att få gå till, förstår han att det finns en hake. Armenier äter aldrig ute, de tycker det är alltför viktigt med egen hemlagad mat som de själva vet vad de stoppat i. Aleks misstanke stämmer. Anledningen till att de gått ut för att äta är att hans föräldrar bestämt att han ska gå i sommarskola eftersom hans betyg inte är helt felfria, vilket är något de förväntar sig och nästintill kräver av honom. Den avkopplande sommar Alek sett fram emot med tennisläger och semester med familjen har alltså plötsligt ersatts av en sommar i en instängd och deprimerande skolbyggnad. Det spelar ingen roll hur mycket Alek protesterar. Har hans föräldrar bestämt så har de. Punkt.

Familjen har armeniskt ursprung och Aleks föräldrar är stolta armenier trots att de är födda i USA och har inte särskilt mycket till övers för ”de där amerikanernas” beteende. ”De där amerikanerna” som tycker att de gjort pannkakor från grunden när de använder pannkaksmix och ”de där amerikanerna” som inte förstår att det är viktigt att kunna erbjuda sina gäster i hemmet både kolsyrat och icke kolsyrat vatten, och dessutom både kylt och rumstempererat. Föräldrarna har alltid haft starka åsikter och talar om vikten att alltid uppföra sig som en gentleman och en stolt armenier. Alek har aldrig ens kommit på tanken att ifrågasätta dem.

Sommarskolan känns så icke-lockande den bara kan, och det blir inte bättre av att Aleks bästa kompis Becky i stort sett dansar ut från skolbyggnaden sista skoldagen taggad för en lång ledighet. Visserligen ska hon jobba på Dairy Queen för att få ihop pengar till ett skejtläger, men vad som helst är bättre än att tillbringa sommaren i skolan. På algebran hamnar Alek dock jämte Ethan. Ethan som hänger och skejtar med de coola killarna med läderjacka, piercingar och hotfulla utseenden. Ethan som startade skolans legendariska matkrig. Ethan som är allt som Alek inte är. När Alek uppmärksammar den stränga algebraläraren om att han skrivit fel på tavlan när Ethan ska lösa ett matteproblem och därmed räddar honom får Ethan upp ögonen för Alek.

Utan att han vet hur det gick till befinner sig Alek några dagar senare på ett tåg från New Jersey där de bor in mot New York city istället för i sin bänk i skolan då Ethan lovat honom att han ska visa hur man klarar sig en dag i New York på endast tio dollar. Steg ett är att åka gratis på tåget genom att stänga in sig på toaletten och skriva ”Ur funktion” på en lapp på dörren. Alek har aldrig tagit tåget till New York, han har aldrig befunnit sig på Manhattan och han har definitivt aldrig plankat på ett tåg. Men han gillar det. Samtidigt som han är livrädd. Hans föräldrar skulle ge honom utegångsförbud livet ut om de fick veta. Och när det gäller Ethan hade de absolut inte sett honom som ett lämpligt umgänge. Men Alek dras mer och mer till Ethan. Plötsligt är sommarskolan rätt trevlig ändå.

/Skolbibliotekarie-Josefine 

"Jag vet allt det här" av Annika Paldanius

Hanna har flyttat från Dalarna till Göteborg för att plugga till läkare. Hemma i Dalarna finns hennes pappa, hennes läkare till mamma, systern som bloggar om bakning och farmor med de röda naglarna. I Göteborg finns vännerna Anna och Filippa som alltid står vid Hannas sida. Tillsammans är de oövervinnerliga och klarar allt. De pluggar, festar, går på yoga, bakar kladdkaka och har alltid varandra. Filippa har pojkvän och en fin lägenhet värd att avundas medan Hanna och Anna bor i samma studentkorridor och hittar nya, tillfälliga, killar när de är ute och festar.

Hanna är en sådan som kommer ihåg saker, hon vet en hel massa grejer. Varje kapitel börjar även med olika varianter av ”Jag vet…”. Hon vet saker och applicerar dem på omvärlden. Hon vet till exempel att läkarna skakar på huvudet åt patienter i hennes generation om man söker för något med hjärtat, och hon vet att läkarutbildningen är den mest snedrekryterade av alla utbildningar. Hon vet även att det varannan sekund är någon i världen som försöker ta livet av sig och att koffein blockerar adenosinreceptorer. Vad hon än gör kopplar hon det till saker hon vet. När hon är på spinning med Anna funderar hon över Annas astma och medicinska termer kopplade till denna och när hon äter rabblar hon latinska namn på delar av svalget inombords.

Under året då de pluggar internmedicin händer något. Det händer mycket. Hannas puls börjar rusa och hon blir tvungen att operera hjärtat. Anna röker och struntar i sin astma som blir värre. Den annars alltid så färgsprakande och perfekta Filippa förlorar sin glans och blir deppig, glider in i en depression. Plötsligt finns inget kul i Filippas liv och allt är bara grått grått. Hanna känner sig otillräcklig. Hon vet inte hur hon ska nå fram till Filippa. Hon vill locka fram Filippas skratt, det finaste hon vet. Men allt Hanna vet räcker inte. Alla fakta, all vetenskap och allt annat hon minns och lärt sig räcker inte till för att hjälpa Filippa. Hanna börjar tvivla på sitt yrkesval, vad gör man när vetenskapen inte räcker till? Och vad gör man när det inte går att ge en annan människa hopp och glädje, även fast man hemskt gärna vill?

/Skolbibliotekarie-Josefine